bambiilovesyou

Om du visste hur mycket jag saknar dej pappa.
hur ont i det gör.
allt som jag borde sagt, innan det var för sent
allt som vi borde fått uppleva tillsammans.
jag kanske inte pratar om dej lika mycket längre.
vad finns det att säga?
me du ska veta att det går inte en dag utan att jag tänker på dej.
Jag skuldbelägger mej själv för att jag inte
kände, tänkte, tog tag i vår relation, medan vi fortfarande hade chansen
den chansen kommer aldrig tillbaka
vi gjorde båda fel, men jag vet att vi inte dömmer varandra för det..
och jag vet att du vakar över mej varje dag
att du ser ner på mej från himlen
att du gråter med mej när jag är ledsen
och att du skrattar med mej när jag är glad
det värmer i hjärtat att tänka så...

det är tillbaka...
magontet. smärtan. paniken. olustheten.
har knappt sovit mer än nån timme inatt, bara vänt och vridit mej i smärta, frossa och värmeslag om vartannat
i 2 dygn har det pågått nu..
först ont, sen lite bättre, dags för illamående-attack fyrahundraelva,
 bättre en stund, magont igen - så håller det på!
äta är bara glömma.
medicinen hjälper inte.
kvider.
gråter.
hatar.
vill inte mer..
stressen och olyckan äter upp mej innifrån.
måste slå mej fri, men hur?

Näe nu jääälar!!
Nu är jag riktigt förbannad...
Åkte till Ica Maxi för att handla lite.
Trampar iväg mot hårvårdsprodukterna, för att hämta lite balsam.
VO5 ska det va... "Perfekt Length"
I loove it!
Det stärker, reparerar och får mitt hår att glänsa!
Och dessutom blir de inte lika fort fettigt som med andra schampon/balsam.
Men NEJ, då finns såklart ALLA märken, säkert 20 stycken olika varianter, men inte VO5!!!
ååååhhh!! fan också..
okeij.. börjar leta efter nått likvärdigt...

FRUCTIS - NEJ
BARNÄNGEN - NEJ
ELVIVE - NEJ
GLISS - NEJ
HERBAL - NEJ
NIVEA - NEJ
DOVE - NEJ

Nope, inget passar mej!!
Men jag inser att jag måste ta nått..
så jag börjar kolla priser istället.. ar de billigaste skiten jag hittar nu, tills jag hittar mitt riktiga nån annanstans.

När men vet ni vad en flaska Fructis balsam kostar?
200 ML - 48 KRONOR!!

48 JÄVLA SPÄNN!!!
är dom helt dumma i huvudet!!
tror dom att jag ska lägga 100 spänn på att köpa schampoo o balsam..
de är inte nådigt fräcka inte..
jag blev så förbannad så jag lät bli att köpa något alls!!
Bojkottar alla hårvårdsprodukter på Maxi från och med nu!!

Då struntar jag hellre i att tvätta håret helt och hållet!!
Kalla mej snål om ni vill...
Men nån måtta får det väl fan va på oförskämdheterna i det här landet?!




 

Godmorgon!
Jösses,va bortskämd man blir av att vara hemma o va ledig!!
Klockan är snart 13.00 och jag har precs börjat vakna till liv efter 10 timmars sömn igen!!
Har längtat hela hösten efter den här ledigheten. Att få sova. Bara få vara. Hur man vill. När man vill.
Igårkväll efter mitt, något bittra, och surkärringsvarnande, blogginlägg bestämde jag mej för att krypa ner och låta Mia Skäringer förgylla min kväll igen.. och de gjorde hon!!
Hon är en person som jag skulle vilja träffa i verkligheten.. 
hon har fötterna på jorden, sunda värderingar, en ändlös kärlek till sina barn, men också förmågan att inte glömma bort att ta hand om, och värdera sig själv och sina behov.
Hon är juh inte mer än människa!!
Hon ger mej hopp och styrka i allt som livet bjuder på, just nu!



Vackra, underbara, starka kvinna!!


Nu ska jag äta frukost, innan jag bestämmer mej för vad denna dag s ka få bjuda på! :)

Julen är över... allt mys och den härliga pirrkänslan för vad som komma skall är över...
de gick så fort.. fast julafton är inte att klaga på.
Jag, mamma och brorsan var hos mej.
Jag och mamma startade dagen med en shoppingrunda, och var hemma först till Kalle började.
Vi, eller rättare sagt, mamma och brorsan fixade lite mat, och sen slappade vi bara.
Sen drog jag och mamma ut i backen och åkte pulka!
hur skoj som helst! haha
Det är en av de saker jag älskar mest med min mamma, hon är så ungdomlig i sinnet!
Vi kan fortfarande göra saker som vi gjorde när jag var barn, och ha precis lika kul som då!!
En sån mamma ska jag också bli!
<3

Men men, nu är som sagt julen över, och jag har god lust att kasta ut granen och alla andra julsaker,
 men har inte orken att ta tag i det!
Nyår närmar sig och jag har ingen aning om vad jag ska göra...
Inga inbjudningar, inga förslag, och knappt någon lust överhuvudtaget!
Shit va bitter jag låter!!
haha, men de är så det känns just nu!!
Piss!!
Tråkigt!!
Uselt!!

Men så får de va, man behöver sånna dagar för att uppskatta de bra!

Lyssnar mycket på Michael Jacksons (feat Akon) nya låt "hold my hand" nu
den är så himla fin!!
Den värmer i hjärtat!
Michael var min stora idol genom hela barndomen..
älskade hans skivor, hans dans, hela hans sätt, och inte minst hans film!
Han är och kommer alltid att vara en legend som inte liknar någon annan!
Köpte en tavla i 3D med honom på, som liknar omslaget från hans skiva "blood on the dancefloor",,
min första MJ skiva!!
Vilka minnen!



Forever in my heart!!


Näe nu orkar jag inte mer!
Jag é bitter... jävligt bitter!!

Godnatt!!

Olaglig? Jag? Iiiinte då..
Jag råkar bara inte vara en av dom som jag lust att lägga ut 600 spänn på en fucking kungsgran..
så jag ordnade mej en egen...
Jag gick ut i skogen kl. 23.30, pulsande i 3 dm snö, mörkrädd som fan, med en såg under jackan,
och letade upp en fin (eller ja, någorlunde iaf ;P ) gran som jag tyckte skulle passa fint i mitt vardagsrum.
Väl hemma igen, efter att ha smugit mej hem med granen så var jag tvungen att kapa lite grenar nertill.
Den var så himla yvig och bred så den fick inte plats. Vi har för stor soffa helt enkelt..
Men nu står den där iaf, klädd med ljus, julgranskulor, glitter och strass.
Bara en stjärna på toppen som fattas.. måste köpa en imorgon!!

 ------>    ---->

 


Klockan är nu 02.00 och fråga mej inte hur jag orkat klä en julgran mitt i natten..  
för de har jag ingen aning om själv, jag tror jag är övertrött, och går på reservenergin just nu..
helgen har varit galet jobbig, med sjukt mycket folk och riktigt långa dagar på BR.
Skönt att den är över, så nu är de bara 4 dagar kvar..
Sen är det leeedigt i 11 dagar.. såå skönt ska det bli :)

Nu ere bedtime så man orkar med morgondagen..
natti natti

Torsdag eftermiddag. och det är slut på ledigheten!
Igår hade jag min sista lediga kväll, så då passade jag på att ta hand om mej själv riktigt mycket!!
Jag började med att knata upp till Anneli som fick fixa till mina naglar, mysigt att bli ompysslad! :)
Sen tog ajg mej en promenad hem, rensade tankarna lite och sen blev en härlig dusch, med kroppsskrubb och insmorning!! Såå härligt!
Och sen vare natti natti!! Slocknade så fort huvudet träffade kudden, och hade dessutom SOVMORGON idag.. kors i taket!! Började inte förrän 9,15!
Så jag lyckades sova 10 timmar!
Hur najs är inte de?

Nej nu är de bråttom ner till BR! :)
Vi får se hur mycket jag hinner och orkar skriva den här veckan.. de är fullt upp! :)

Puss å kram!

Så var den här helgen snart över...
det känns så konstigt, för jag har jobbat lördag och söndag på BR, och i stort sett hela förra veckan var jag hemma från förskolan med magkatarr... så de känns nästan som om BR vore mitt jobb igen.. haha
Men jag saknar barnen på förksolan <3 dom är så gudomliga och kärleksfulla.
Även om vissa barn, vissa dagar såklart är väldigt energikrävande, och man helst av allt bara vill slita av sig håret av förtvivlan, så är det värt det alla gånger!

Jag vet fortfarande inte riktigt hur de ligger till med min stackars mage.
Jag mår bättre och är piggare. Men då lever jag också på medicinen varje dag.
Igår fick jag plötsligt en till såndär "jag måste spy - känsla".
Mitt på en restaurang dessutom... men de gick bra.. de kom aldrig nått..
men börjar seriöst fundera på om jag är smittbärare på nått sjukt sätt.
Förra lördagen var vi hos syrran o hennes familj, dagen efter låg de sjuka.
Och igår jobbade jag med Sofie på BR, idag ligger hon hemma å spyr stackarn =/
De kan, och bordem juh vara en ren slump, eftersom inget har brytit ut ordentligt på mej själv..
men de är ju inte utan att får ölite dåligt samvete faktiskt! hehe

Nu äre fasiken läggdags, är helt färdig efter den här helgen..!
Har precis varit nere i bastun med Lasse och värmt upp musklerna lite.. och för att inte tala om fötterna.
Jesus va skönt de va... efter  att ha stått i 8 timmar, jag menar.. HALLÅÅ!


Imorrn är de Lucia..
ska bli så himla mysigt på jobbet.
Alla barnen ska klä ut sig, och jag också såklart =P
Sen ska vi sjunga för alla mammor och pappor i skolans matsal..
en annan kommer väl börja böla som vanligt.. haha.. alltid!
Men de är ju så söta och alldeles alldeles underbara!!







<3 3:e adventsljuset är tänt <3

Den här veckan ha varit helt kaotisk!!
I måndags var jag hemma med blixthuvudvärk och ont i nacken.
På tisdagen kände jag mej bättre och gick till jobbet!
Så igår (onsdag) morse var allt som vanligt på morgonen..
Jag stog och frös vid en busshållplats, bussen var sen, jag ringer till jobbet och säger att jag antagligen kommer att missa mitt tåg och bli en aning sen.
Sånt som händer, och det var inte så mycket mer med det.
Så när jag ska gå av bussen, börjar jag, från ingenstans, få kväljningar..
PANIK!!
Jag måste spy -  Men VAR??
Kommer av bussen, stannar upp en stund, ooch sen försvinner känslan. Jag blir lite förvirrad och fundersam över var det där kom ifrån, känner mej lite skakis i benen, men går till tåget ändå och sätter mej.
Då kommer det igen, så jag tänker att nu är det nånting på gång! vi har nämligen vinterkräksjukan som går bland barnen på jobbet!! Inte alltför skoj!
Så jag vänder, och åker hem igen.
Somnar på soffan, mår illa och har lite ont i magen, en obehagskänsla liksom,
äter lite frukost, men mår ändå relativt bra.
Ingen vinterkräksjuka?!
Ringer till jobbet, och säger som de är, och att jag räknar med att komma till jobbet på torsdagen om inget plötsligt skulle slå till, men de verkar ju inte så..
Torsdag morgon.. känner absolut ingenting, mår helt som vanligt,
åker till jobbet, men så när jag går av tåget i Sollentuna kommer magsmärtan krypande.
Sakta men säkert...
Sen blir de bara värre!
Efter lunchen på jobbet, kunde jag knappt stå upprätt.
Åker hem och lägger mej - sover ett par timmar på soffan.
Och när jag vaknar mår jag fint.. mår fortfarande lite illa, men annars är de som bortblåst..
Jaha!? tänker jag.. vafan är det som händer..!?
Äter en pannkaka till middag, blir mätt, somnar om och sover 4 timmar till.
Och när jag sen vaknar upp vid halv 12 har jag så ont i magen så jag knappt kan röra mej!
Jag har frossa, och kryper upp i fosterställning för att försöka lindra smärtan.
Men det hjälper inte ett smack!! kryper in till toaletten.. händer inget..
25 pinande minuter senare, börjar det avta...
hela tiden funderingar på vad de kan vara
en variant av vinerkräksjukan eller är det min magkatarr som kommit tillbaka?
ringer vårdguiden.. som, som vanligt, bara svarar;

"det är omöjligt att ställa en diagnos"
"det låter inte som typiska magkatarrbesvär, men om de vore vinterkräksjukan borde du kräkas"
"det kan förstås vara magkatarr eller en variant av vinterkräksjukan"
"du får helt enkelt avvakta och se hur det utvecklar sig"
Så jag frågar vad jag gör om jag nu avvaktar, men den olidliga smärtan håller i sig..
"jaa, då får du nog uppsöka en doktor"
MEN NO SHIT!!
VAD I HELA HELVETET ÄR DET FÖR FEL??
här ringer man för att få råd och guidning, men de ända de gör är att dumförklarar sig själva!!
hon sa inte en enda sak, som jag själv inte hade kunnat räkna ut med arslet...
bortkastad tid!
Så kl 01.00 när jag kan röra mej igen, så vänder jag upp och ner på lägenheten i desperation áv att hitta mina tabletter som jag fick för min magkatarr för 2 år sen.
Tillslut hittade jag dom, så nu skiter jag i vad diagnosen är, jag stoppade i mej en sån så får vi se om det hjälper..
nu är kl 02.07 och jag känner absolut ingen skillnad.. bara ett äckligt illamående..
blir hemma imorrn också... usch får så dåligt samvete över jobbet :S
hatar att vara hemma, och låta andra få slita =/
men vad ska man göra..

ska väl försöka sova lite nu..
natti nattos!!

// jag och mina vänner bacilluskerna

Jag vill börja det här inlägget med en hyllning till tidningen



Som ger världens bästa läsning!
Det finns inga fel i den!
Den har allt mellan himmel och jord
- mode och skönhet
- sexsidor frågor & svar
- aktuellt - 
där det skrivs om djupare saker, som viktångest hos tjejer, svartsjuka, förhållande eller singelliv,
att leva med en eller två föräldrar i missbruk, att leva utan en eller båda sina föräldrar osv.
Sånt som är viktigt att, för de som är drabbade, bli påminda om att de inte är ensamma!

I vecko revyn nr 26 som jag köpte idag står det om "det nya "SH-beroendet".
jag kände mej träffad direkt..
(för er som inte vet vad SH står för så är det "Shopaholic")

I korta drag så lyder lyder artikeln;

"Köpberoende är ett växande problem, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden.
Väldigt lite forskning har gjorts, men om vi utgår ifrån att svenskarna är ungefär lika drabbade som amerikanerna kan vi anta att minst 6 % lider av något slags köpberoende.
Köpberoende är liksom alkoholism och spelberoende ett tvångsmässigt beteende, vilket leder till att man blir sjukligt beroende av att köpa saker. Det du känner att du måste köpa kan såklart variera, allt från skor till elektronik. Många gör misstaget att ta lån eller handla på kredit, när man tömt sina konton.
För vissa går det till och med så långt att de börjar snatta eller förskingra pengar för att kunna handla nya saker.
Ganska snabbt kan skulderna vara både fem- och sexsiffriga, och man hamnar i en akut krissituation."

Tack och lov har jag aldrig tagit lån för att shoppa eller handlat på några större krediter.
Så mycket vett har jag ändå i skallen!
Men nu kommer vi till den delen i atrikeln som jag är beredd att säga att jag känner igen mej i och faktiskt ska säga "ja, tragiskt nog så stämmer det";

"När den som är köpberoende får handla blir personen lycklig och upprymd, det är så hjärnans belöningssystem fungerar. När ruset lagt sig blir personen deppig och suget sätter igång igen. Snart är ett köp det enda som kan lindra suget. Får man inte köpa det man planerat blir man rastlös och arg.
I butiker på stan eller i webbshoppar finns det alltid någonting som kan ge en snabb kick.
Det är en kortsiktig biljett till en bättre självkänsla.
Oavsett varför unga tjejer fastnar i det här beroendet, tror Susanne att det nästan alltid handlar om ett symptom på någonting annat, att de som drabbas redan mår dåligt och tar till shoppingen som en sorts självmedicinering.
- Det är ett sjuklingt och destruktivt tillstånd. Det är samma processer i hjärnan som vid alla sorters missbruk.
Susanne menar också på att man inte ska gå omkring och tycka/tro att man får skylla sig själv.
Att få unga tjejer att förstå att det här inte är något skamligt är en bra bit påväg i rätt riktning!
Det är inte konstigare än något annat missbruk."

Som sagt.. nog för att jag kanske är i den allra mildaste graden av det här, så kan jag ändå stå för att jag tror att jag har ett mindre shoppingberoende. Som antagligen ersätter något annat jag omedevetet saknar i livet.
Jag mår bra av att shoppa, det höjer min själkänsla för en stund, och det ÄR värt det. Även om det innebär att jag måste vrida och vända på varenda krona i slutet av varje månad.

Galet det där med beroenden egentligen...
Att människan, med all sin makt, ibland inte kan styra ens över sina egna handlingar...

Återigen:

Stort TACK till veckorevyn som två gånger i månaden förgyller min dag!




4-ever VR

Idag var min första dag på BR-leksaker... eller ja, första och första var de kanske inte.
Jag har ju jobbat där i nästan 2 år tidigare.
Men det var första dan för i år iaf.
Ska vara där som julextra nu, de två sista veckorna inför jul.
Det är så himla roligt!!
Jag älskar kundkontakten och att stå i kassan.
Man blir så glad av det... speciellt såhär inför jul.
 Även om det är stressigt ibland så är det så tillfredsställande att jobba på det sättet med människor.
Tänk alla gånger jag varit BR-gubben...

haha sprungit omkring i centrum och delat ut ballonger till barn.
Finns det något mer givande än att se att man gör ett barn lyckligt? :)
Jag tror inte det...

Hade iaf en härlig första dag på


Vinkar och säger godnatt nu...
imórrn blir en kort dag på jobbet... slutar redan kl 15.00
Undrar vad man ska spendera dage med då?

... säg vem som klantigast i världen är...
Har haft den här förbannade huvudvärken i 2 dar nu.
Igårmorse när jag vaknade med den så undrade jag va de var för fel..
jag hade ju sovit i 12 timmar så det kunde inte vara brist på sömn.
Men en alvedon senare så kändes de ändå bättre, men när jag vaknade med ännu ondare imorsen så började jag fundera på vad de kunde vara.
Då kom jag på att i lördagskväll när jag skulle hem från Julia, så halkade jag i deras enoooormt långa och branta trappa från huset. Så jag sträckte till ryggen ganska rejält,, och jag tror att det är det som sitter i, för jag känner hur det strålar från skulderbladen, upp till nacken och vidare upp till bakhuvudet!
Men som sagt, med ett par alvedon så känns de mycket bättre, så jag räknar med att jobba imorrn.

Idag blev jag så uttråkad på eftermiddagen, när alvedonen börjat värka, så jag satte igång och bakade lusebullar.
Mycket smaskigt!




Idag var jag också upp och hämtade paketet från Sveavillage!
Det var ett ganska rejält paket, med alla saker som tjejerna hade beställt :)
Spännande!
Så nu hart jag fyllt på min "magic box" med lite nyheter. Haha!


Idag la jag iaf äntligen upp lite bilder på fynden jag har gjort på senaste!!
har fått nån dille på klänningar asså..  vet inte vad de är för fel..
men jag kan helt enkelt inte få nog av dem..
här kommer lite smakprov på vad som har flyttat in i min garderob på sistone ..


Ett svart partylinne, med en bar axel och blomdetaljer  299:-, Salt


Lila klänning från Lindex, 199:-


Min personliga favorit just nu, galet söt klänning från H&M, 99:- helt otroligt pris för denna ljuva skapelse
I <3


En härlig, stickad kofta från Gina Tricot 199:-, välspenderade pengar!


En svart, väckad klänning, också från H&M 249:-


Min andra favorit just nu, är ett par svarta Cowboyboots, som jag köpte på Myrorna för 75 kr.
Helt ofattbart... :) såå nöjd!!


Näe, nu ere läggdags.. ska ju upp och jobba imorrn..
har stängningen på förskolan och sen är det dags för första dagen på BR :)
ska bli skoj att komma tillbaka dit..
natti natti
sweet dreams!!

Herregud... jag tror, helt seriöst, att så trött och slut som jag varit idag, har jag nog aldrig varit förut!
Men kvällen igår var helt klart värt det! :)
Vi hade julbord med jobbet på Star Hotell i Sollentuna kl 18.30 igårkväll.
Innan det startade så var vi ett gäng brudar som drog ner till O´learys och tog ett par fördrinkar.
Mycket trevligt, men det var väl ungefär redan då som jag och Teresa la ribban för kvällen.
Drink efter drink slank ner, varvat med ett par vinglas.
Och kul hade vi!
Det var liveband, dansgolv, god mat och glada människor... dvs, allt som behövs för en lyckad kväll!
När folk ändå, framåt 23.00-tiden började röra sig hemåt, så var vi 4 tjejer som bestämde oss för att dra vidare.
Vi ville inte att kvällen skulle ta slut riktigt än..
Och så blev det! Valet föll på;



Det är alltid ett säkert kort för en bra kväll på krogen!
Garbo´s har allt!
Många dangolv, mycket folk och en hel del snygga grabbar!
hahah
i vilket fall bev det en grym kväll... dessvärre tappade jag bort tjejerna som jag var i sällskap med,
när jag träffade några gamla polare som jag inte sett på flera år.
så det var kul att snacka lite skit igen... alltid lika trevliga killar =)
Träffade nån skön snubbe i baren också, när jag stog där för mej själv och hängde, för att jag tappat bort alla.
tur att det finns trevliga människor!!
kvällen slutade iaf bra och när det väl var dags att dra
så var det som vanligt ett jävla helvete att ta sig hem från sumpan.

så vid 07.00 vad jag äntligen hemma, kall, trött och tamejfan fortfarande full...
09.00 ringer först klockan, vilket jag snabbt snoozar bort, 
och sen ringer mamma och gapar att hon är h'r om 20 miin!!
så det var bara att pallra sig upp...
så med två åksjuka (en hund och en jag) så startade resan upp till Sala för att gå på kalas.
kanske inte de bästa valet jag gjort att komma hem så sent (eller tidigt, beriende på hur man ser det)
dagen innan ett tidigt kalas.. men vafan.. jag överlevde ju uppenbarligen det också ;)

kvällen blev sen lugn tack och lov!
har suttit barnvakt åt söta Julia! <3
och  nu ligger jag äntligen nerbäddad i min varma sköna säng.. och srer fram emot att bara få sluta ögonen och sova ända tills jag vaknar av mej själv imorrnbitti..
inga alarm!!

NattiNatti

Läste min morgontidning på tåget, som vanligt imorse.
~ Metro ~

Jag har alltid gillat Metro för att den ger relevanta nyheter, i en enkel och snabb form.
Dessutom är den gratis och lättillgänglig.
Tyvärr har den försämrats lite den senaste månaden, då de har slutat med serien "Elvis", och ersatt den med nån annan dålig skitserie som bara är idiotisk och inte ett dugg rolig.
Det härliga med Elvis var att man själv kunde känna igen sig i vardagssituationer och i förhållandesituationer!
dessutom har de gjort om insändar-sidan med alla söta kärleks hälsningar folk förut kunde skicka till varandra. Synd!

Men nu vare inte det jag skulle skriva om. 
Idag stog en så himla bra insändare i Metro.
Bakgrunden till den här insändaren handlar om en artikel i tidningen tidigare i veckan om en kvinna som använder en Niqab i skolan. Men skolan hade nu förbjudit henne att ha den på eftersom man inte kan se hennes ansikte utan bara hennes ögon. Diskriminering tycker många såklart.

Nu har skolan gått ut med en ursäkt, och säger sig dra tillbaka förbudet mot Niqab:en.

Då har en man skrivit en insändare om att när han åker motorcykel och ska in på en mack och tanka, så finns det en lag om att han måste ta av sig motorcykelhjälmen innan han kliver in på macken.
Just för att man ska kunna identifiera honom, för filmkameror och personal osv.
Helt rätt! Och han respekterar detta. Det måste han!

Jag vet att Niqab har med religion att göra. Och man har rätt till sin religion. Absolut!
Men ska den verkligen kunna gå före ett lands skrivna lagar?
Jag är själv religiös - kristen.

Att leva efter sin religion är helt upp till var och en, och även det en rättighet.
Men när det handlar om ett lands lagar, och rent av andra människors säkerhet,
så borde det vara lika för alla, att kunna identifiera den här personen,
utan att den ska handla om diskrimineringar, vare sig de gäller hjälm eller niqab!

För vem vet vem som döljer sig bakom?

precis hemkommen från IKEA..
för första gången var de faktiskt inte så farligt mycket folk!
Det gick att komma fram, och de var inga köer!
Kors i taket! :)

Handlade lite hyllor, och en stoor fin ljuslykta som står på tv-bänken nu!
Så himla fint <3

Kom på att jag har glömt att blogga om min o mammas  shopping förra veckan..
har gjort så många kap!! :D
Har fotat o fixat o trixat lite..
så bilder kommer! :D

Nu blire sänggång tidigt ikväll...
Helgen är fullbokad!
Imorrn ere jobb 8.30-17.00
sen ere julbord på Star Hotel i Sollentuna med alla kollergorna!
Kommer nog bli mysigt..
förra årets var rätt tråkigt.. men i år skulle de tydligen vara liveband och grejjer..
så vi håller tummarna!
haha

sen på lördag morgon, drar vi upp till syrran i Sala för att fira hennes äldsta dotter-Nikita
Som blir 12 år,.. helt gaaalet! vart tar åren vägen?
jag var 12 år när Nikita föddes... kan inte haja att det redan är 12 år sen, jisses!!
väl hemma från sala igen, så ska jag till sollentuna och vara barnvakt åt mitt gamla förskolebarn Julia.
det blir skoj, och skönt med en lugn helg! :)


Nu säger vi godatt!!
Och skrivs mer imorgn!

Åh, jag är så himla nöjd med den här helgen!
Den kunde verkligen inte ha blivit bättre!!



I fredag var jag hemma och tog de lugnt och städade
Lugnt och skönt och somnade hyffsat tidigt inför det fullspäckade schemat på lördagen

Lördagen startade med träning, hårfärgning och solning.
Kände mej jättestressad med allt som skulle hinnas med.
Vid 12 tiden kom Denice och vi tog en härlig promenad upp till centrum för att handla.
När vi kom hem igen, fixade vi lunch och jag dammsög.
Så plötsligt insåg jag att allt var klart. och klockan var bara 3.
Vi hade 4 timmar på oss innan tjejerna skulle börja dyka upp..
så vi satte på en film och kröp ner i soffan för att kunna ta oss en liten välförtjänt powernap.
Men de gick inte, för filmen vi såg var "Allt för min syster", ingen av oss hade sett den tidigare
och det var verkligen det  finaste, men samtidigt sorgligaste jag sett på länge.
Den var helt underbar och man fick insikt i hur viktigt det är att inte ta varken varandra eller livet för givet!
Det blev alltså ingen vila till filmen,
 så vi gjorde ett nytt försök inne i sängen, eftersom vi fortfarabde hade väldigt gott om tid.
Men två pladderkvarnar som vi är, så gick de inte..
det var bara tyst 2 sekunder åt gången innan någon av oss kom på något att säga.
Haha... :) men det är väl därför jag älskar henne så mycket
vi är så lika så vi förstår varandra fullt ut! <3

Sen kl 19.00 så var det dags för det efterlängtade partyt som jag längtat efter så länge!
Tjejerna började droppa in och tillslut satt vi alla och väntade förväntansfullt på att säljaren Alex skulle dyka upp..
och de gjorde han.. snygg kille, eller charmig iaf, med glimten i ögat.
de gillar vi!

Låter bilderna prata för sig själva från partyt;

 

 

 





Tack tjejer för att ni kom
och tack Alex för att du ställde upp!
det blev en superlyclad kväll!

orkar inte skriva mer nu...
ögonen går snart i kos på mej!
vi hörs
pussen

Japp! Så är det!!
Och jag är så jävla stolt!!
Sen i söndags har jag inte ätit några godsaker alls, inget småätande och inget bröd.
(jaa, ni sluta skratta nu!!)
 Jag vet att det bara är 4 dar, men när man ätit socker eller sötsaker i stort sett varje dag en tid så skapas ett begär som sätter sig stenhårt, framför allt i psyket.

Jag har haft en sån jävla downperiod den senaste månaden,
som har inneburit att jag har tröstätit i stort sett hela tiden...
Jag har ätit, ätit och ätit.
Dålig mat till middag, alldeles för mycket mellis och småätande av massa snask på kvällarna
Och som om inte det vore nog så har träningen som jag hade fått en så fin rutin på, fått sig en ordentlig känga.
Men så i måndags kände jag att energin och viljan kom tillbaka till mej
som ett brev på posten.
Det känns skönt!
Träningen är jag inte helt igång med än. Har bara kört ett pass och nästa är inbokat först på lördag.
Men då jävlar.. då ere stenhårt som gäller!
Kosten har jag däremot kört stenhårt på den här veckan.

Godis, chips, läsk, bullar, kakor, mackor till mellis osv osv..
ALLT SÅNT ÄR FÖRBMJUDET PÅ VARDAGAR!
Och jag lyckas faktiskr riktigt bra!
Senast för en stund sen satt Putte med en delicatoboll (som jag aaavgudar)
och en påse ostbågar framför mej.
Men jag rörde dem inte.
Vet ni varför?
För att jag KAN!!! Jag kan så jävla mycket när jag vill.
Och nu vill jag gå ner ett par kilon.
Jag känner att det går uppåt hela tiden.. och jag känner mej säckigare för varje dag!
Så vill jag inte ha det.. jag kommer aldrig att bli någon smal tjej, de strävar jag inte heller efter.
men jag vill träna mej till en kropp som orkar mer, och som känns sund och lagom.

Lite av den här viljan är också en "press" från min gynekolog Stefan Hammarböck som
faktiskt varnade mej för att gå upp för mycket i vikt.
Då detta kan leda till att mina problem kring mensen och hormonerna trappas upp ännu mer genom att mensen upphör helt. Och personer med PCO har lätt för att gå upp i vikt, men svårare att gå ner.
Det tackar vi för! =/
På symtom stog det till och med att man känner ett enormt sötsug, speciellt efter kolhydrater.
Så nu måste de ändras lite på mina dåliga vanor..

Men jag måste ge mej själv en stor applåd,
för de här första dagarna utan de där dagliga sockret, har varit skittuffa och jäkligt påfrestande.
Men snart är de värsta suget över,, och då kommer de gå av bara farten...


Speciellt som jag just nu har något helt annat i tankarna!
Iaf tills på lördag!

Då är det nämligen äntligen dags för mitt

En säljare från SceaVillage kommer hit, med produkter ur deras sortiment
(produkterna består alltså av sexleksaker)
så vi är 8 tjejer som ska sitta här hemma och känna, klämma, lukta, smaka och bara ha såå roligt,
innan det är dags för utgång och ännu mer party på ett dansgolv nånstans!! :D






Nu är de nattinatti!
Pyss å kram!!

I början av ett förhållande, ni vet när allt är rosenrött och inlindat i sockervadd,
är det nästan omöjligt att tänka sig att man någonsin skulle kunna bli förbannad på mannen i fråga.
Allt han säger och allt han gör är perfekt!
Visst, han har sina små brister, men de hamnar under kategorin "gulliga små egenheter".
De där små sakerna som faktiskt gör honom till den han är
och det är ju just därför vi älskar honom så mycket.

Men grejen är den att det är precis alla de där små gulliga egenheterna
 som kommer att driva en till vansinne, senare in i förhållandet.
Just de där orsakerna som gjorde att vi föll för honom,
kan också komma att bli hans fall.

Den första tiden är han t.ex. så söt när han snarkar.
Det vi hör är ett bedårande snusande, och hans högljudda nattläten är så ljuv musik
 i våra öron att vi till och med kryper lite närmre honom.
Efter ett par veckor ligger man vaken och funderar seriöst på att kväva honom till döds med huvudkudden.
Det börjar med snälla puffar och slutar med regelrätta smalbenssparkar och armbågsattacker.
Man vill mer eller mindre slita ut hans polyper och trycka ner dom i halsen på honom.
Andas med näsan, gubbjävel!!

Han är kanske lite småklumpig och tappar saker för jämnan -
Charmig egenskap eller orsak till att tvinga honom att äta sittandes i badkaret
och spola av honom med högtryckstvätt efteråt?
Vet han kanske inte riktigt hur man använder tvättmaskinen och krymper och missfärgar dina kläder? -
Det väcker kanhända modersinstinker till en början,
 men får en efter ett tag att vilja slänga ner honom
i maskinen och köra på 90 grader och dubbla centrifugeringar.
Helst med ett miljöovänligt blekmedel!

I förhållandets första förälskelsefas är det svårt att i ens vildaste fantasi
 föreställa sig att toalettringens position kan leda till gräl och tandgnissel.
Det är ju sånt som trista gamla par bråkar om.
 Inte skulle väl vi bli osams om sådana petitesser.
Jag säger bara "think again"!!
Vi ska alla den vägen vandra.
För män och kvinnor har väldigt olika smärtgränser.
Män kan kliva över hinkvis med skräp,
smutstvätt och dammråttor stora som Paris Hiltoms såkallade hundar.
"Jag fixar det sen" betyder för en kvinna att jag gör det om ett par minuter...
medan det för en man kan betyda någon gång inom de nätmsta veckorna.

Fast det är väl det som är äkta kärlek?
Att stå ut med alla små egenheter, att älska någon trots deras brister.

Så ett hett tips till alla män därute;

Ta fram dammsugaren, kör en vända i tvättstugan eller plocka upp allt ert bråte.
Det är faktiskt bättre än blommor, som förspel räknat.
Men...
Säg för Guds skull inte att ni "hjälpt till i hemmet"
för då är ni tillbaka på ruta ett och lär få sitta på avbytarbänken ett bra tag framöver!





Godnatt! :)

Skrev igår om ångesten över hur jag skulle göra igårkväll!!
Det slutade med att jag var kvar hemma.. tog en långprommis med vovven och sen kröp jag ner i soffan,
satte på "tomten är far till alla barnen" och tog mej en kopp te.
Somnade såklart på soffan efter typ halva filmen.. runt 12 tiden.
kl 04.03 bankar det på altandörren... quila skäller som en galning och jag blev helt paralyserad!
Jag låg på soffan och vågade inte röra mej...
Putte kom utstormandes från sovrummet och då kändes de lite lugnare.
Det var bara Lasse på fyllan, som hade sett att tv:n stog på och trott att vi var vakna.
haha, men sjukt läskigt ändå.. hade juh kunnat varit vilken idiot som helst. =P
sen sov jag oroligt hela natten.. vaknade till och från, och sista gången jag vaknade, kl 11 imorse, hade jag sjuk huvudvärk och mådde illa.
Kändes precis som om jag vore bakis, men de hade ju varit konstigt utan alkohol.
hehe

Nu är jag precis hemkommen från Sollentuna centrum, där jag shoppat lite och varit på synundersökning för att skaffa mej nya glasögon.
Jag går alltid till



De har riktigt bra utbud på bågar, och riktigt schyssta priser.
Idag beställde jag två olika bågar, till priset av ett par, som ligger på 995 spänn.
Och när man beställde glasögon så får man dessutom synundersökningen för 1 krona istället för 300.
Så om en vecka har jag två par nya glajjor... som optikern rådde mej att verkligen använda på heltid nu. haha
han höll väl på att trilla av stolen när han gjorde syntest på mej, och när jag sa att jag inte använder mmina glasögon. Men jag ska verkligen försöka att bli bättre på det nu! :)

Nu blire en prommis me Quila, sen mmiddag hos Jenny å Lasse <3
Mysmys!

Jag hade sett så sjukt mycket fram emot den här dagen. Det var längesen jag, Joss och Aline sågs hemma hos någon, och tog en helkväll tillsammans.
Flera gånger har det varit på tal, men alltid har de kommit något i vägen.. fram tills nu! Äntligen!!
 Vi ska dricka lite vin, kolla Idol och bara vara. Prata härliga minnen och kanske kika på gamla bilder.
Det är första gången Joss är hemma hos mej... helt sjukt. Ett år har vi bott där nu..
Men det kommer bli hur bra som helst..

Förutom en sak... att det kostade mej en vän.
Jag förstår inte vad som hände... vad allt det här kom ifrån. 
Jag har aldrig dömt dej, aldrig tyckt att du inte passat in med oss, alltid räknat med dej. 
Att du tycker att det här har undgått dej, är jag ledsen för.
Men de är inte så att vi "bjudit" in folk, och de sa jag till dej.
All din ilska och besvikelse måste bero på något annat..
jag vet inte om du nånsin kommer läsa min blogg igen, men om du gör de, så vill jag inte ha några elaka kommentarer eller synpunkter på det här inlägget, sålänge det inte är något som gynnar vår vänskap.
För det här är MIN version av allt som hände och hur JAG känner mej idag.

Jag har aldrig sagt nått skitsnack till dej. Visst, vi har haft sämre kontakt den senaste tiden...
vi har ringt om varandra och prioriterat olika saker.
Du har mått dåligt, jag har mått dåligt. Och vi har hanterat det på helt olika sätt.
Det kan du inte dömma mej för. 
Men att det för dej är värt att kasta bort hela vår vänskap och be mej att aldrig mer höra av mej,
 det övergår mitt förstånd, och det gör förbannat ont.
Jag har förlorat en ängel.. så känns det.
Du sitter väl och tänker nu att "de kunde du tänkt på tidigare" eller tycker att jag smörar.
Det skiter jag i... vi har båda gjort fel, men att det skulle sluta såhär, har inte en endaste gång funnits i min vildaste fantasi. Jag har aldrig trott att jag skulle förlora en vän på det här sättet...

Det är sorgligt, mycket sorgligt.. men jag kan inte, och tänker inte försöka tvinga dej att vara min vän.
Det borde vara en självklarhet.. och jag hoppas att vi hittar tillbaka till det någongång.
Men sålänge får du vara ifred. Och vi får försöka hitta oss själva på varsitt håll...