bambiilovesyou

Hej hopp!

Jag har fått många fina kommentarer om min blogg.. inte de jag har skrivit alltså, för på den biten har jag ju inte kommit så långt än. Men ni är iaf flera som verkar uppskatta att jag skaffat en =) Kul!

dagen idag känns som om de aldrig kommer att ta slut...
soffan på jobbet, som jag brukar ta min dagliga powernap i, var såklart upptagen! *suck*
skittrött efter helgens bravader, som bestod av att supa, supa och... supa! shit, fredag å lördag vart rätt hårda båda två. Bodde hos Fanny, Freddan å Gurra hela helgen, och hade skitskoj! =)
Men nu är man tillbaka i verkligheten igen...
Och de känns som att stenarna jag har under mina fötter har börjat att skaka litegrann och jag är rädd att tappa fotfästet under mej...
Jag försöker få tag på pappa, som ingen verkar veta var han är. Eller han är på ett hem i Tyresö, men när man ringer till receptionen så säger de att jag måste veta vem hans handledare är och vilken avdelning han är på, men hur fan ska jag kunna veta det när jag inte pratat med honom på ett och ett halvt år? Jag menar, hade jag vetat det så hade jag väl inte ringt dit och undrat? de måste ju ha ett register över alla inskrivna på sina olika avdelningar!? Idioter...
men men, sökandet fortsätter och jag står i valet att kvalet och hälsa på honom snart (om jag väl hittar rätt vart han är) vissa säger att de kanske är sista gången och att de är skönt att få ett "farväl" om nått skulle hända honom snart.
Medan jag samtidigt är så jäkla rädd, för att behöva förklara för sin egen pappa vem man är, är inget man direkt ser fram emot. Att bevara de fina minnen jag faktiskt har, vore de på ett sätt de skönaste..

Samvete, rädsla, ilska, skuldkänslor, förträngning av mitt förflutna... allt blandas till en enda stor röra och ibland känns de som om jag ska explodera i förvirring!

Å pluggandet till instruktör på hundens hus har jag halkat efter med... jag har inte haft energin jag behöver för att lägga ner den tid som behövs för de... vill ha tillbaka glöden och viljan i vardagen!

Nått positivt är iaf att körkortsteorin funkar bra.. vill börja köra snart, de känns som att jag är redo för det nu och de känns att ett körtkort skulle underlätta mycket i vardagen nu. :O

Näe, back to work nu! barnen väntar däruppe, tur att jag har de gosebjörnarna iaf... med mina Venusbarn, är inte en dag den andra lik... de växer så fort, och snart ska vi lämna dem vidare till skolan! *sakna*
men jag vet att de kommer att lyckas hur bra som helst! <3